"När litteraturstudenten Anastasia Steele
intervjuar den framgångsrike vd:n Christian Grey blir hon helt tagen
- han är ursnygg, men skrämmande. Övertygad om att hon inte kommer att
träffa Grey igen gör hon allt för att glömma honom, tills han en dag
dyker upp på hennes jobb och bjuder ut henne.
Den naiva och
oskuldsfulla Ana blir förskräckt när hon inser hur mycket hon vill ha
Christian, och när han varnar henne för att komma honom nära blir hon
bara mer intresserad."
Femtio nyanser av honom handlar om... Sex. Väldigt mycket sex. Det är så mycket sex att man liksom tappar lusten själv trots att det var ett tag sen sist, och bara vill skrika "men kan vi inte bara SOVA tillsammans för en gångs skull??". Sen kommer det lite mer sex.
Men, på något vis lyckas författaren tydligen ändå smyga in lite handling i boken, för när den plötsligt tar slut så tänker mitt lilla kvinnohjärta att "SÅDÄR kan det ju för fan inte sluta, en bok kan inte sluta i OLYCKA!". Så trots att jag himlade med ögonen och var så gudförbannat less på allt sexande att jag mest ville ge upp, så gav jag mig omgående på bok nummer två.
Det är för mycket sex (herregud...) för att vara bra, men den lilla handling som finns gör bokjäveln läsvärd.
Jo men det som jag irriterade mig mest på var att det var så himla Gudabegåvatbra sex hela tiden och direkt från första början.. Men det blir kanske inte en så vidare bra roman om de skulle ha lite taffligt sex ibland också.
SvaraRaderaHaha, men precis! Right on bara, allt funkar direkt och alla kommer till höger och vänster, helst sju gånger på raken.
SvaraRaderaJorå...