180årsfirande i den lokala bokhandeln!

Har precis kommit hem från min lokala bokhandels 180årsfirande (Jag kan för mitt liv inte lista ut var jag ska sätta in bindestrecket, så jag rationaliserar bort det helt!) och är helt varm i lilla hjärtat av hur trevligt det var! Det brukar vara väldigt trevliga tillställningar i min bokhandel, men bara det att det ÄR tillställningar i bokhandeln gör mig helt lycklig!

Grejen är ju att jag bor i en pytteliten stad i utkanten av verkligheten (Som jag konstaterade i samtal med en av kvällens författare-man tar sig knappt hit, än mindre härifrån!) och det är inte så stor kundkrets, men de ANSTRÄNGER SIG. Jag blir så glad! Utöver superservice och, faktiskt, ett skapligt utbud av böcker i olika genrer, så har de dessa små event som är så himla trevliga!

Helt ärligt, hur många större bokhandlar anstränger sig med att ha bokaftnar skapligt regelbundet, med olika författare? Inte jättemånga skulle jag vilja säga! Det är inte mycket jag gillar med den här stan, men jag gillar min bokhandel väldigt mycket! (Sen kanske jag är den sämsta kund de har eftersom jag handlar mest online, men ändå!)

Jag tappade tråden, förlåt. Saken är ju den att jag inte ens hade planerat att gå dit först. Det var ingen för mig känd författare som skulle dit, och som jag skrev sist jag var där (När Sofie Sarenbrant var där, använd sökfunktionen) så är jag lite enkelspårig och går oftast bara dit om det är något jag redan känner till, jag ska bättra mig på den punkten! Sen blev hipp som happ Anders de la Motte bokad, och eftersom Anders är en solklar favorit och dessutom en (mycket ytligt) bekant så var jag ju tvungen att gå! Sen var det lite biljettstrul osv, men jag tog mig iväg iaf. Trevligt!

Utöver Anders så var även Karin Brunk Holmqvist och ena halvan av författarduon bakom Michael Mortimer, Jerker Virdborg, där och det var jätteintressant att lyssna på dem också! Jag är ju som sagt en smula enkelspårig så det är BRA för mig att få träffa lite nya författare och få upp ögonen för böcker som kan vara både roliga och intressanta, trots att de gudbevars inte är skrivna av någon jag redan känner till... 

Jag blev intresserad av båda dessa två författare, men jag lät inte mig själv köpa några böcker just NU (Förlåt, återigen-årets sämsta kund!!) för jag har så SJUKT många på hög som jag känner att jag måste läsa först. Vet dessutom att jag har fler recensionsexemplar på inkommande, så jag känner att jag måste hejda mig lite i mitt bokköpande... Men jag ska läsa dem båda, för jag gillar det jag hörde!

Väldigt, väldigt trevlig kväll! (Och inte BARA för att det bjussades på bubblande vin, men det var en starkt bidragande orsak!) Innan jag åkte hem fick jag med mig en biljett till nästa onsdagsklubb när Sara Lövestam och Christoffer Carlsson är där, två författare som jag inte läst något alls av, så det ska bli roligt! Jag blev så till mig att jag helt glömde ta med mig min lilla goodie bag, vilket kommer gräma mig till döddagar :(

Nu ska denna bokbloggerska tömma rödvinsglaset gå och sova strax, för livet går just nu i 190 och såna lyxer som att sitta ner, blogga och dricka vin har vi inte råd att unna oss! (Återkommer i sommar, när jag BARA ska jobba...)

Återigen, VÄLDIGT trevlig kväll.. Skulle jag mot förmodan ha någon läsare i Västervik så ta för guds skull och besök Onsdagsklubbarna på Erik Hultgrens bokhandel!

I morgon!

SOM jag har längtat efter denna dag...

I morgon firar stans lilla, men fantastiska, bokhandel 180 år med lite mingel, författarprat och signering. Det är flera författare som kommer dit, men jag får väl en smula skamset erkänna att det som lockar för min egen del är att Anders de la motte kommer dit igen. Så himla roligt det ska bli!!

MemoRandom, Anders de la Motte

"David Sarac är informatörshanterare vid Stockholmspolisen. Hans jobb är att rekrytera och sköta topphemliga källor. Manipulation, mutor och hot - så länge han levererar resultat ställer ingen några frågor. Men efter en våldsam bilolycka förlorar han minnet. Tappar kontrollen över sitt avancerade nät av svek och lögner.

Plötsligt är han lovligt byte för alla som vill åt hans hemligheter. För att skydda sig själv och sina källor måste han återupprätta kontakten med den försvunne infiltratören "Janus", som befinner sig högt upp i den kriminella hierarkin. Flera personer, på båda sidor om lagen, verkar vara beredda att gå över lik för att avslöja "Janus" rätta identitet. Eller kanske för att skydda den?" (Bokus.com)

Herregud som jag har längtat efter den här boken! Jag älskade Geimtriologin och ville inte alls att den skulle vara just en triologi, men så blev det. MemoRandom är första boken i vad som ska bli en serie, vilket jag gillar.

Jag tycker att det har varit lite tyst på bloggfronten när det gäller den här boken, så jag drog en snabb googling innan jag satte mig ner för att skriva. Kan konstatera att av de få recensioner jag hittar så tycks det finnas några gemensamma åsikter:

1, Boken är inte spännande
2, Boken håller ett lika högt tempo som Geim
3, Boken har samma "röst" som Geim

Tja... Jag håller inte med om något av det.

Jag tycker absolut att MemoRandom är spännande. Visst, jag kanske inte hade blivit ledsen över lite mer gastkramande spänning, men att säga att den inte är spännande alls?! Njae, det håller jag inte alls med om. Det som främst gör boken spännande är, för min del, det faktum att inte ens huvudkaraktären känner till vad som egentligen är sant... Jag gillar böcker där handlingen kommer som en överraskning, och det gör den i MemoRandom!

Däremot kan jag sakna tempot från Geim. Inte så att boken är långsam och seg, nej nej, men jag gillade det ABSURDA tempot i främst Geim. Mot slutet av MemoRandom ökar tempot, vilket gör att jag tycker boken blir bättre mot slutet. Man ska inte ha tid att tänka efter och analysera handlingen, man ska bara åka med!

Ofta när man läser böcker med olika handling skrivna av en och samma författare kan jag känna att böckerna har samma röst... Jag vet inte om jag kan förklara hur jag menar, men det MÄRKS att böckerna är skrivna av samma författare, trots att handling och karaktärer är olika. Det känns ibland lite som om handlingen är ny men kulisserna och karaktärerna är samma, fast med nya namn. Det var bland det första jag reagerade på när jag började läsa MemoRandom. Jag känner inte igen författarens röst ALLS från geimtriologin. Jag hade inte kunnat gissa att det var Anders som skrivit den här boken om jag inte vetat om det, och det GILLAR jag. Jag tycker inte att den här boken känns som en trött fortsättning på tidigare böcker, utan den känns helt ny och fräsch.

Det jag kan sakna i den här boken, eftersom det ska bli en serie, är mer av karaktärernas privatliv. När jag läser en serie är det oftast "subhandlingen", dvs karaktärernas struliga privatliv, som gör att jag vill läsa nästa bok i serien (En ny mordgåta kan man ju få var som helst...). Å andra sidan är det kanske inte så konstigt att man inte får så mycket privatliv ur en karaktär som inte minns något. Flera av de andra karaktärerna i boken är mer generösa med sitt privatliv!

Nu är det bara ett år kvar till nästa bok...

Intervju med Anders de la Motte

HÄR kan ni läsa en kort intervju med Anders de la Motte, och lyssna på en podcast där han deltar!

Ska man göra reklam kan man ju göra något roligt av det ;)

Geocaching är något jag tycker om att pyssla med. För den som inte vet vad det är kan man säga att det är en form av modern skattjakt, men en utförligare beskrivning finns på länken!

Häromdagen fick jag lust att lägga ut några egna "skatter", och en av dem blev en bokcache. Jag ville inte att den skulle vara för svår, utan relativt enkelt googlebar, samtidigt som den fungerade som ett boktips, ungefär. Förhoppningen är att skattletarna läser lite om böckerna och finner dem intressanta, när de letar efter koordinaterna.

Resultatet blev "En god bok har ingen dött i", där Caroline L Jensen, Åsa Schwarz, Andreas Roman, Anders De La Motte, Sofie Sarenbrant och Camilla Läckberg fick fungera som ledtrådar till koordinaterna! Cachen publicerades idag och är redan hittad, ska bli skoj att se vad folk tycker om (böckerna) den senare.

Bokbloggsjerka 30 aug - 2 Sept

Veckans Jerka är enkel!

Vilken bok/vilka böcker längtar du mest av allt efter just nu?


Piece of kaka, Caroline L Jensens bok med arbetstiteln "Demonologi för nybörjare"! Det känns som om jag har längtat i flera år, men det är tydligen inte så länge, hävdar författaren ;)

Boken kommer ut nästa år. Minns inte om det var vår eller höst, det kanske inte ens är bestämt ännu, men jag minns att det är nästa år och jag LÄNGTAR!

Sen ser jag fram mot Anders De la mottes nya också. Vet ingenting om den mer än att den omöjligen kan vara annat än fantastisk.

Anders de la mottes nya bok

Saxat (Dvs skamlöst snott) från facebook:

Anders de la Motte:

Titeln på nya boken är MemoRandom

Handlingen kretsar kring polismannen/källhanteraren David Sarac som efter en stroke glömmer bort det mesta som hänt de senaste två åren - sina informatörer inom den kriminella världen, koderna han använt för att dokumentera sitt hemliga arbete, men kanske allra allvarligast – en topphemlig och mycket välplacerad infiltratör med kodnamnet Janus.

Ganska snart upptäcker Sarac att det är många personer som försöker påverka hans minne. Men vill de hjälpa honom att komma ihåg – eller att glömma bort...?
Vad har han egentligen sysslat med de senaste månaderna?
Vissa av hans fragmentariska minnesbilder är minst sagt oroande.

Allt verkar börja och sluta med den mystiske Janus. Vem är infiltratören egentligen och varför är så många beredda att göra nästan vad som helst för att få tag i honom. Eller henne...?

Svaren får ni i Januari 2014 :) (Forum Förlag)

--------

HERREGUD så lång väntan! 

Bokbloggsjerka, 12-15 April

Veckans bokbloggsjerka:

Kan du ge tips på en bok som man absolut inte kan lägga ifrån sig? Om du kan får du gärna ge förslag på en bok inom så många genrer som möjligt, men det är absolut inte ett krav för att vara med i jerkan. Förslag på en bok är lika välkommet som förslag på tio!

Visst serru! Genom åren har jag råkat på många sådana, men de som ploppar upp tydligast i minnet är dessa:

Caroline skickade mig sin debutroman, champagneflickan. Den kom i brevlådan runt kl 14 och jag slutade inte läsa förrän kl 5 på morgonen, när jag hade läst ut den.

Geim fick jag i julklapp av Caroline och fastnade i fullkomligt. Mycket bra!

Köpte Buzz för att ta med mig och läsa på semestern i Egypten, men det floppade totalt. Hade läst ut den innan jag ens klev av planet.

Mitt första recensionsex, En död ängel. Otroligt svår att lägga ifrån sig!

Slutligen Och fjättra Lilith i kedjor, en av de bästa böcker jag läst hittills i år!

SF gör film av Anders De La Motte

Geim-triologin blir film med hjälp av SF! Med tanke på att jag är hemskt förtjust i böckerna (Och författaren) kan jag säga att jag väntar otåligt!

Geim, min vän som återvänt hem!

 Fick geim (Anders de la motte) i julklapp av Caroline, jätteskoj! Mindre skoj att jag var en idiot och lånade ut den, och sen glömde vem som lånat den...

Men nu har den återvänt hem efter ett år eller så på vift, så lyckan i det södermanska palatset är stor! Kan lova att det var sista gången jag lånar ut ett signerat ex av en bok...

Men FATTAR ni hur jobbigt det är att vara hangaround??

Vår fina lilla bokhandel har ju som sagt "Onsdagsklubben" där dom bjuder in olika författare till att snickesnacka och sälja signera lite böcker, hemskt trevligt men hittills har det bara varit Anders De La Motte som har varit intressant att gå dit för.

Marianne Cederwall ska komma i vår, och jag överväger att gå dit för det, men jag har inte bestämt mig ännu. Halva nöjet med att gå dit är ju att få sina böcker signerade, och Mariannes böcker har jag lyssnad på-inte läst. "Signera min iPod??" Vi får se.

Hur som haver, dom efterlyste tips på vilka författare vi vill ha dit, och man gör ju sitt bästa för att hora ut lyckas få hit sina favoriter! Tipsade såklart om Caroline,så vi får dricka lite vin! Tipsade även om Fredrik Backman och Åsa Schwarz som båda kommer med nya böcker i år,så nu håller jag tummarna!!

Det är fan SJUKT ansträngande att vara hangaround och försöka få träffa sina favoriter ;)

Ja ok, jag kanske blev lite (kär) starstruck

Jag är generellt inte en människa som HETSAR UPP MIG så fasligt. Norrländskt lugn och allt det där... Men efter att ha fått en signerad Geim i julklapp av Caroline (Läs mer om det HÄR, tydligen tyckte jag inte att det var värt att skriva om i min BOKBLOGG...) och på något vis gjort en jättestor(!) GREJ av att få en elak dedicering när Anders skulle komma till Västervik och Onsdagsklubben, så var jag fan panikslagen när jag gick dit ikväll.

Jag får panik av att prata irl med människor jag inte känner. Det har blivit bättre med åren, men FY så jobbigt jag tycker att det är. Speciellt vid dom YTTERST få tillfällen man ska prata med någon som ÄR någon, så att säga. Usch.

Med tanke på att det är rödvinsonsdag skulle man ju kunnat ta ett glas vin före för att lugna nerverna, men eftersom jag har hemskt tydliga regler för mitt alkoholmissbruk (eller snarare för att kunna hävda att jag inget har) så är inte det en tolerabel lösning ;) Istället skickade jag ett sms till rödvinsonsdagens moder, Caroline, som trots allt KÄNNER människan jag skulle träffa, och ynkade om att jag var så himla nervös. Hon försäkrade att han var snäll.

Ja, jo. Jag trodde kanske inte att han skulle MÖRDA mig, iaf inte när det var så många vittnen närvarande, men ändå... Fast lite bättre kändes det. Inte mycket. Men lite.

(Caroline, hälsning framförd!)

Så pratade han den däringa De la motte i en dryg timme. Han pratade om sina böcker, och i princip allt annat mellan himmel och jord, och lite till. Första halvtimmen eller så var jag så stressad att jag inte kunde hålla händerna stilla, men människan är galet charmig och hemskt rolig, så det släppte en smula vart efter. Även om man är en stalker, och redan läst det mesta av det han säger online, så var det intressant  att lyssna på. Och han är som sagt väldigt rolig, och jag älskar roliga människor. Speciellt den där lite torra humorn gillar jag. Jag blev pyttelite kär, på ett helt platoniskt vis.

Så var det slut, och det var dags att få något, kanske något elakt, klottrat i böckerna. Jag tänkte något i stil med att jag ställer mig en bit bak, så hinner jag hyperventilera en stund innan det är min tur. Det var ju bara det att (nästan) alla andra skulle köpa sina böcker, och gjorde det i totalt motsatt riktning mot för var Anders befann sig,så det slutade med att jag var typ tvåa i kön... Hann ju inte hyperventilera så fasligt mkt på dom 30 sekunderna.... Hade det inte varit för att jag, och ingen annan, gjort en så fasligt stor grej av det hela så hade jag förmodligen sagt "hej", sträckt fram mina böcker (jag är lite girig, så jag tog med TVÅ) och sedan gått därifrån och ångrat mig resten av livet. Nu fick jag ju lov att ge mig till känna lite, och jorå, han hade uppfattat vem jag är ;) (Smart kille det där)

Den första boken signerades under lite stappligt småprat, och eftersom jag är en så SJUKT trevlig människa sa jag "tönt" åt honom när det framkom att dediceringen inte var ens i närheten av elak ;)

Jag vet inte hur jag ska tolka nr två, så jag väljer nog att avstå just nu :D (Nej, det gör jag inte alls, jag tror att människan är oförmögen till att vara elak på riktigt så jag väljer att tro att det är ärligt menat)

Sen, och för en liten tant flicka från Norrland är det här jättestort,ville han ha en kram! Jag skulle aldrig neka någon en kram,än mindre någon jag beundrar en smula, så på det viset fick det bli. Jag skulle givetvis aldrig erkänna det här, men efter det var jag inte så nervös längre. (så dags...) Stackarn, han tänkte väl att det var bäst att han bjöd till lite så den lilla tanten inte svimmade av,så han var tvungen att plocka fram sina kunskaper i HLR ;)

Efter det tog jag min lilla cykel hem. Bytte jeansen mot onepiece, högklackat mot gummistövlar och tog mina hundar på en promenad med Mari Jungstedt i lurarna. Det här kommer nog bli en av dom mest minnesvärda dagarna i mitt liv, både för att jag VÅGADE och, såklart, för att jag fick träffa Anders de la motte för första (och enda?) gången!

Nu höll jag på att säga att nu har jag inget mer att se fram mot i år, men det har jag visst!! Jag har hört rykten om att det kan dyka upp ett recensionsexemplar av "Med slutna ögon" (Jan Erik Ullström) i brevlådan, och DET ser jag såklart fram mot! (Tant frotterar sig med eliten på facebook, förstår ni... *S*)

TACK, Anders, för att du får en skräckslagen liten tant att känna sig mindre skräckslagen!

Imorgon!

I morgon får jag äntligen träffa den däringa De La Motte!

Min fina lilla bokhandel tar hit olika författare till "Onsdagsklubben". Författarna säger intelligenta saker, åhörarna lyssnar hänfört, och så (hoppas jag) kladdas det lite i böcker.

Den däringa De La Motte ska få skriva något elakt! Jag ska bara våga be om det. Jag får panik bara av att tänka på det, och känner jag mig själv kommer jag inte våga säga flaska...

Tuff brud i mesförpackning... 

När den lokala bokhandeln frågade på Facebook vilka författare vi ville se i Onsdagsklubben svarade jag heeeeeelt utan baktanke om rödvinsonsdag att Caroline (L Jensen) ju gärna kunde få komma dit ;)

Bubble, Anders De La Motte

Bubble är tredje (och sista?) boken om HP och Rebecca. HP har fått ett uppdrag av Spelledaren. Ett uppdrag som han gör sitt bästa för att undvika genom att gömma sig i en sunkig lägenhet. Men är inte grannen lite märklig?

Under tiden gör hans syster karriär inom företaget PayTag, som på ett eller annat vis är involverat i spelet. Både HP och Rebecca blir mer och mer involverade i spelet och tycks spelas ut mot varandra när HP styrs att utföra attentat mot objekt som Rebecca är satt att beskydda.

Jag fick inte riktigt upp pulsen på  samma sätt i Bubble som i Geim, men det tror jag inte alls beror på bokens kvalité utan snarare på min egen sinnesstämning. Det här är, om jag fattat saken rätt, den sista boken om HP och Rebecca men den är skriven på samma sätt som Geim och Buzz, dvs man har ingen aning om vad som är upp eller ner på boken, och man lämnas med lika många frågor som svar! Som upplagt för fler böcker i serien, men jag gissar att det är en medveten strategi av författaren eftersom hela tanken med "spelet" är att man inte ska veta vad som är sant eller inte, man ska inte ha eller kunna få klara besked.

Karaktären Rebecca har inte varit en favorit i de två första böckerna, men i Bubble förändras hon en smula. Jag har uppfattat henne som en mesig och tröttsam karaktär som har svårt för att bestämma sig för mo hon har åsikter eller inte. I Bubble får hon plötsligt lite skinn på näsan, lyckas välja sida och fatta både ett och annat beslut. Det innebär inte att jag GILLAR henne, men hon blir tolerabel.

Det är inte så att jag är förväntansfull

eller så. Inte alls.

Äntligen!

Anders De La Motte om faran med reseachöverskott

Anders de la Motte: Faran med reseachöverskott eller – ingen blir någonsin oskyldigt arresterad i Sverige.

Buzz, Anders De La Motte

Buzz är fortsättningen på Geim och handlar således fortfarande om HP och Rebecca. HP är på flykt från spelet och gömmer sig för närvarande i Dubai där han träffar den mystiska Anna Argos. Anna mördas dock under en utflykt i öknen, och HP anklagas för mordet.

Rebecca är på ett säkerhetsuppdrag som går snett och hon tvingas fatta beslutet att evakuera den svenska minister hon är satt att bevaka. Hon återvänder till Stockholm bara för att få veta att hon står anklagad för tjänstefel och blir avstängd från jobbet. Ungefär samtidigt börjar en anonym skribent publicera inlägg om henne på ett forum.

Buzz är precis lika bra som Geim. Kanske inte riktigt lika spännande rakt igenom, men bitvis spännande så det räcker för att boken ska vara bra.

Bokens handling är inte uppenbar. Man tror ibland att man fått grepp om vad som kommer hända, och just precis då händer något helt oväntat som ställer hela handlingen på kant och man måste omvärdera det man vet. Det är inga större problem att behålla intresset för Buzz, boken är långt från långtråkig och man vill hela tiden "läsa bara ett kapitel till".

Släpade med mig Buzz på semestern. Högg in på den när jag satte mig på tåget i Västervik och skulle bara läsa lite på resan mot Örebro, men hann nästan läsa ut hela boken innan jag var framme 5 timmar senare... När jag landade vid poolen i Egypten hade jag bara några enstaka kapitel kvar att läsa, vilken flopp!

Boken har dock en nackdel (utöver att den är för bra). Den är inte ett dugg fristående. Läser man Buzz utan att ha läst Geim kommer man inte begripa ett dugg av de referenser till tidigare handling som förekommer,och man kommer inte ha en susning om varför HP är på flykt, eller vad som hände med Rebeccas ex. Bortsett från det, skitbra!

[geim], Anders De La Motte

[geim] handlar om Henrik HP Pettersson. En lite småkriminell kille som inte är så intresserad av att följa samhällets regler. En dag hittar han en mystisk mobiltelefon på ett tågsäte, och bestämmer sig för att sno den. Han blir en smula förvånad när telefonen börjar kommunicera med honom, och än mer förvånad över att telefonen verkar ha en omfattande mängd kunskap om hans person...

HP dras in i ett spel där han får utföra små, och betydligt större, uppdrag som förmedlas via den mystiska telefonen. Lyckas han med uppdragen får han betalt med stora summor pengar. HP tycker att spelet är spännande och roligt, men upptäcker ganska snart att allt inte är vad det verkar vara, och att vem det än är som ligger bakom spelet inte drar sig för något för att se till att det ska förbli hemligt.

Så. Jävla. Briljant! Jag älskar den här boken, jag är en smula förälskad. Handlingen är fartfylld och oförutsägbar, karaktärerna är trovärdiga och boken allmänt välskriven.
Det jag känner att jag kunnat klara mig utan är HPs syster Rebeccas komplicerade känsloliv, det blir en smula dravligt tycker jag, men det kan nog belastas min personlighet snarare än författaren...

Slutet slår till som en käftsmäll, precis som jag vill ha det. Det här är nog det bästa och mest oväntade slut jag läst på länge, och det är nog största anledningen till att jag fullkomligt älskar den här boken. ÄLSKAR! Slutet lämnar läsaren med en mängd lösa trådar och saker som inte blir förklarade,och jag kan inte bestämma mig för om det är briljant eftersom man får fantisera fritt själv, eller om man ska bli förbannad för att man inte får veta.

Älskar.

Köp! Läs!