Först tänker man "men va??". Sen tänker man "Vafan??" och "hur tänker du nu??" Sen läser man resten av novellen med andan i halsen och ryggmusklerna spända. Den här novellen handlar lite om det där som mitt mörkrädda jag är rädd för, som gör att jag ogärna lämnar dörren olåst och gärna kollar en gång extra så att garderoben är tom.
.JPG)
Oj, jag måste nog se till att börja med den här lilla antologin snart. Ska bara... :)
SvaraRadera