fredag 26 augusti 2011

Sockerdöden, Unni Lindell

Sockerdöden är ytterligare en fristående deckare med Cato Isakssen och Marian Dahle i huvudrollerna. I den här boken har dock polischef Martin Egge den största rollen, trots att han dör redan i början av boken. Polischefen blir först påkörd, men överlever och läggs in på sjukhus, där han sedan kvävs till döds.

Strax före har unga och svårt överviktiga Kari Helene börjat minnas vad som egentligen hände när hennes lillebror dog 16 år tidigare. Döden avskrevs som plötslig spädbarnsdöd, men Kari Helenes minnen säger något annat och hon kontaktar Martin Egge för att berätta vad hon minns.

Sockerdöden är bra. Den är välskriven och spännande, och absolut värd att läsa. MEN, jag tycker inte att den är lika spännande som några av de tidigare böckerna, och den känns stundtals lite seg. Något som Unni Lindell har koll på är däremot oväntade slut, och den här boken är definitivt inget undantag. Slutet slår till som en käftsmäll och man hade inte en chans att se det komma, SÅ oväntat är det. Jag älskar det!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar