Svartvintern, Marianne Cederwall
Svartvintern är riktigt bra när man kommer in i handlingen. Den har flera "teman" i historien. Dels är det historien om Ralph Sörarve, och läsaren undrar om han någonsin ska bli accepterad av byborna i den pyttelilla byn Kuivalihavaara? Varför fick han ärva hotellet till att börja med? Vilka är egentligen hans föräldrar? Sedan har vi även historien om barnliket, vem är det och varför är det undangömt? Dessa och många fler är de små historier som gömmer sig i den stora handlingen, och som gör att man läser boken från början till slut.
Jag undrar om författaren med flit döpte Ralph till just Sörarve? Eller, det är klart att det var med FLIT, det var ju knappast en olycka, så det jag egentligen undrar är om tanken bakom namnet var samma som jag, en inbiten norrlänning, tror? Sörarve, han från söder som fick ärva...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar