Man skulle kunna tro

att det här blev en deckarblogg, men så är inte fallet. Det är åtminstone inte planerat så. Jag tycker om att läsa många olika typer av böcker, men just nu (och sedan rätt lång tid tillbaka) så är jag inne i en deckarfas, så det blir tyvärr(?) så att det kanske dominerar en smula.

Det kommer dock lite annat också. T ex så kommer jag publicera en kort intervju med författaren Sofie Trinh Johansson tillsammans med ett utdrag ur hennes bok en bit in i Augusti, håll utkik efter det! Under tiden kan ni kolla in hennes blogg HÄR.

Ann Rosman, Fyrmästarens dotter

Fyrmästarens dotter gör mig glad över att ha upptäckt Ann Rosman. Det är den första boken som handlar om polisen Karin Adler.

Fyrmästarens dotter inleds med att en grupp polska arbetare hittar en gammal kropp i ett igenmurat rum när de arbetar med att bygga en ny turistanläggning och renovera den gamla fyren på ön Hamneskär utanför Marsstrand. Arbetsledaren är mån om att arbetet inte ska stoppas upp och försöker muta sina arbetare till att hålla tyst om saken, men det slutar med att de kontaktar polisen ändå, och Karin får börja nysta i en avancerad historia som sträcker sig över många år.

Boken är välskriven, och intrigen är intressant och fångande. Det tar ett tag att få grepp om alla olika karaktärer och reda ut vem som är släkt med vem dock. Intrigen sträcker sig som sagt över flera års historia och man får följa polisarbetet i nutid samtidigt som man får följa några av karaktärerna flera år tillbaka i tiden medan "början" till historien utspelar sig. Jag tycker att boken är skickligt skriven med alla olika historier som utspelas för olika karaktärer, och jag tycker att det är intressant att man får läsa "ur karaktärernas eget perspektiv" vad som hände i början, och hur kroppen hamnade i väggen.

Dessutom (ja, jag vet att jag tjatar lite) så har boken ett mycket oväntat slut!

Mary Mary, James Patterson

Mary Mary handlar om FBI-agenten Alex som har ett minst sagt komplicerat privatliv. Under en semesterresa med familjen blir han inringd av sin chef för att delta i en undersökning av en rad mordfall. Någon mördar kvinnliga kändismammor, och skickar sedan mail till reportern Arnold där morden beskrivs i detalj, undertecknade med Mary Smith.

 Den här boken är skitbra. Väl värd att läsa, välskriven både rent tekniskt och innehållsmässigt. Den har ett oväntat slut, men den historia som man ska luras att tro är den riktiga är en smula för uppenbar för att man ska falla för det, man VET att boken kommer ha ett helt annat slut med en helt annan mördare, men man blir ändå lite förvånad i slutet.

Huvudjägarna, Jo Nesbö

Huvudjägarna handlar om head huntern Roger som har rykte om sig att vara den bästa i branschen, den han rekommenderar till anställning blir alltid anställd. Roger har en vacker fru, en stor villa och dyra vanor. I ett desperat försök att hålla sin fru lycklig trots att han nekar henne barn köper han henne dyra presenter, bland annat ett pengaslukande konstgalleri. För att bekosta sin extravaganta livsstil extraknäcker han som konsttjuv.

Jag måste tyvärr säga att den här boken är lite av en besvikelse. Rent tekniskt är den välskriven, den har ett bra språk, en bra rytm i texten och den lämnar inga lösa trådar hängande. Dock, efter att ha slukat böckerna om Harry Hole av samma författare hade jag höga förväntningar även på denna bok.

Handlingen är rätt menlös. Det blir aldrig någon riktig spänning i boken och man (jag) fattar aldrig riktigt VAD själva poängen ska vara. Jaha, han är head hunter, jaha, det är någon snubbe som vill döda honom, men varför då? Jag vet inte, det var lite för TAMT på något vis. Dock, boken har en rätt intressant twist på slutet, som Nesbös böcker ofta har, och det får den ett stort plus för! Av någon anledning så fortsätter man också läsa, trots att handlingen inte känns så intressant, så NÅGOT har boken som fångar i alla fall.

Jag vet ärligt inte om jag vill rekommendera boken eller inte, men jag tror att jag lutar åt att det är en bok man nog måste läsa ändå, och bilda sig en egen uppfattning om. Själv hoppas jag att nästa bok blir bättre! Och allra helst att Harry Hole gör come back.

Om att få veta en hemlighet

Phu! Efter mitt inlägg här har jag av författaren fått veta hur den lösa tråden reddes upp! Det tänker jag givetvis inte skriva här, jag är bara så galet nöjd över att ha fått veta ;)

Frid i själen, alla ankor i en rad.

En död ängel, Åsa Schwarz

Jag fick äran att få hem ett förhandsexemplar av Åsa Schwarz bok En död ängel för att recensera. Det är mitt första förhandsexemplar, men inte det sista hoppas jag!

En död ängel är andra boken i serien om unga, miljömedvetna Nova. I början av boken får vi följa Nova när hon tillsammans med andra Greenpeaceaktivister jobbar med att resa en kopia av Noas ark på den plats där bibeln menar att den ursprungliga arken strandade.

Under en utflykt blir Nova brutalt nedslagen, och när hon vaknar till medvetande igen är hon tillbaka i Stockholm på ett sjukhus och har ingen aning om vem som slog ner henne eller var hennes pojkvän sedan några veckor tillbaka har tagit vägen. Har han slagit ner henne och sedan rymt fältet, eller är han död? Nova beslutar sig för att återvända och försöka ta reda på sanningen.

Handlingen i En död ängel är fantastisk. Redan från de första sidorna är man fast och vill veta mer om vad som kommer hända. Dessutom har boken två "sub plots" (vad fasen heter det på svenska??) som gör boken ännu mer spännande. Dels får man följa Nova, dels får man följa polisen Kent som försöker fånga en fånge som är på rymmen från häktet, en fånge som dessutom råkar vara Novas pappa. Utöver det får man även följa den höggravida polisen Amanda och hennes minst sagt besvärliga graviditet, och alla tre berättelserna vävs ihop på ett mycket begåvat sätt.

Om författaren står följande på insidan av omslaget: "Åsa schwarz har skapat en helt egen genre: skräck möter deckare möter mysticism". Man måste nästan välja att ta till sig även mysticismen i boken även om man som jag är en smula för rationell för det. Om man väljer bort den delen kommer man mot slutet av boken dra slutsatsen att en och annan karaktär är svårt psyksjuk, men väljer man att ta till sig det öppnas en ny och spännande värld av oanade möjligheter.

Jag gillar (som bekant?) böcker med ett oväntat slut, och på den punkten vet jag inte hur jag ska ställa mig när det gäller En död ängel. Ytligt sett verkar saken vara klappad och klar redan tidigt i boken, men man får små ledtrådar ganska tidigt till att det eventuellt kan finnas ett alternativt slut. Dessa ledtrådar är dock så fria från detaljer att man inte VET förrän absolut i slutet av boken, vilket är mycket bra! Man kastas fram och tillbaka mellan att tro sig veta vem skurken är, till att bli osäker på om det verkligen kan vara så, flera gånger under bokens gång. Dock, efter att ha anat hur det skulle sluta rätt länge så var det lite, men bara lite, av en besvikelse att få rätt. Dock var inte slutet så pass uppenbart att jag skulle vilja påstå att det gör boken sämre, för så ligger det inte till.

Jag vill ge ett stort plus till att författaren belyser olika samhälls- och miljöproblem genom handlingen i boken. Jag vill också ge ett stort plus till att hon mellan varven utelämnar uppenbara detaljer i handlingen. När huvudkaraktären blir av med sin biljett när hon ska ut och resa BEHÖVER man inte veta i detalj vad som händer, det begriper en normalbegåvad vuxen ändå, och tack vare skickligt författande slipper man få den biten berättad för sig.

När det gäller handlingen har jag bara en enda sak att gnälla på, och det är att man lämnas med en lös tråd som inte får en upplösning. VEM skjuter Peter D?? Måste läsa om slutet tror jag, och se om jag helt enkelt missade den detaljen, men det tror jag inte.

Om jag ska gnälla på något över huvud taget med boken så blir det tekniska saker. Boken innehåller några (två sketna...) "stavfel", två bindestreck som hamnat fel. Inget som förstör boken, och definitivt inte handlingen, men som kan reta en nörd som undertecknad. Jag skulle dessutom ha önskat en tydligare uppdelning av kapitel. Nu är boken tydligt uppdelad på så vis att man får veta när handlingen byter plats rent geografiskt, och sure, texten ÄR tydligt markerad med ett större uppehåll i texten när handlingen byter fokus, men är man inte uppmärksam när man läser så kommer man haja till när handlingen plötsligt byter från en karaktär till en annan, utan uppenbar förvarning.

Dock, dessa tekniska saker är såna bagateller att det NÄSTAN inte är värt att nämna. Boken är fantastisk, det står jag fast vid, och jag är oerhört glad att jag fick tillfälle att läsa den.

En död ängel är andra boken i en serie, och ska man läsa båda så bör man nog börja med den första, Nefilim. Jag har inte läst den (ännu, men var så säker att jag ska!) men en stor del av handlingen i En död ängel berättar (gissar jag, det verkar så) om vad som hände i den första boken. Läser man En död ängel först tror jag att det blir lite av en spoiler. Håller Nefilim samma höga standard som En död ängel så tror jag inte att man blir besviken.

Svinhugg, Marianne cederwall

Svinhugg är föregångaren till Svartvinter och handlar om Miriam som tack vare att hon blivit blåst av sina fd. "kompanjoner" hamnat hos kronofogden och fått spendera åtta helvetiska år med att bli skuld- och prickfri. Nu är hon tillbaka i sina hemtrakter och springer på de tre männen som är orsaken till hennes olycka och Miriam bestämmer sig för att hämnas.

Svinhugg är en helt ok bok som absolut rekommenderas. Det jag saknar i den är att det inte är så mycket DECKARE över den. Det är ingen gåta där man med spänning väntar på att få läsa upplösningen, utan en trevlig berättelse om allt och ingenting. Bortser man från det så är berättelsen intressant, och boken är välskriven så den är absolut värd att spendera lite tid med.