Gengångare, Jo Nesbö

I Gengångare återvänder Harry Hole till Norge för att reda ut vad som händer med Rakels son Oleg som står anklagad för att ha mördat sin bästa vän. Harry hinner knappt sätta fötterna i backen på flygplatsen förrän en lönnmördare får nys om att han är tillbaka, och tar upp jakten.

SOM jag har längtat efter den här boken! Och ändå lyckas jag missa helt att den kommit ut, upptäckte det först nyligen...

Harry är som vanligt. Intelligent, snabbtänkt och uppmärksam. Skillnaden mellan den här boken och tidigare böcker är att han är nykter under större delen av boken, vilket är uppfriskande.

Det blir lite trist när man inte har NÅGOT negativt att säga om en bok, det känns så onyanserat, men faktum är att Nesbö kan skriva böcker, så det finns inte så mkt att gnälla på. Handlingen är intressant och på intet sätt uppenbar så att man blir uttråkad. Slutet är inte sådär JÄTTEOVÄNTAT som jag föredrar, men det är heller inte uppenbart på något vis. Mild förvåning, kanske man kan beskriva reaktionen på slutet med. Boken har många parallella handlingar, så det gäller att man är lite vaken för att man ska hänga med i svängarna, precis som jag vill ha det.

Något som är en smula frustrerande är att man på slutet inte får veta vad som händer med käre gamle Harry. Jag har inte vågat googla för att se om det kommer en fortsättning eller ej...